Fritidskortet ska ge alla barn möjlighet till en aktiv fritid
Fritidskortet är en ny nationell satsning för att fler barn och ungdomar ska kunna delta i olika fritidsaktiviteter oavsett familjens ekonomi. Satsningen riktar sig till barn mellan 8 och 16 år och ger ekonomiskt stöd som kan användas till exempelvis idrott, kultur, friluftsliv och andra regelbundna aktiviteter.
Bakom Fritidskortet står E‑hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kulturrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Satsningen genomförs i samverkan med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Ekonomiskt stöd för alla
Alla barn mellan 8 och 16 år som bor i Sverige får minst 500 kronor per år till fritidsaktiviteter genom Fritidskortet. Regeringen har dessutom sett till att barn i hushåll som fått bostadsbidrag året innan får ett utökat stöd på upp till 2 000 kronor per barn och år.
Syftet är att utjämna skillnader och ge fler barn möjlighet att delta i aktiviteter som annars skulle kunna vara ekonomiskt svåra att ha råd med.
Så här funkar Fritidskortet
Till skillnad från vad namnet antyder är Fritidskortet inte ett fysiskt kort utan digitala pengar som hanteras via webbplatsen fritidskortet.se. Där kan vårdnadshavare använda stödet för att betala avgifter till föreningar, kulturskolor eller andra verksamheter som erbjuder aktiviteter registrerade i systemet.
För att få stödet behöver barnet först ha hittat en aktivitet och fått en plats. Tänk på att föreningen eller kulturskola måste vara ansluten till Fritidskortet. Du kan kolla detta genom att logga in med e-legitimation på Fritidskortets hemsida. När fakturan för aktiviteten kommer kan du som förälder betala fakturan med hjälp av Fritidskortet. Om du är osäker på hur betalningen går till kan du vända dig till föreningen eller kulturskola som ansvarar för ditt barns aktivitet.
Om du är skild hanteras pengarna på Fritidskortet av den förälder som barnet är folkbokfört hos.
Till vilka aktiviteter man använda Fritidskortet?
Fritidskortet kan användas till att betala för regelbundna, ledarledda fritidsaktiviteter. För att räknas som regelbunden behöver aktiviteten genomföras minst 6 gånger inom en period på högst 6 månader. Stödet kan användas till avgifter hos idrottsföreningar, friluftsorganisationer eller kulturskolor, exempelvis träningsavgifter, deltagaravgifter eller medlemsavgifter. Det går också att använda pengarna till att hyra den utrustning eller de hjälpmedel som barnet behöver för att kunna delta i aktiviteten.
Visste du? Hos organisationen Fritidsbanken kan ditt barn låna utrustning till olika sport- och fritidsaktiviteter helt gratis. Läs mer på Fritidsbankens hemsida.
Tillgänglighet och inkludering i fokus
För att Fritidskortet ska nå så många som möjligt har regeringen också beviljat extra medel till föreningar och verksamheter. Pengarna kan användas till att tillgänglighetsanpassa lokaler, köpa in utrustning och hjälpmedel, samt utbilda fler ledare – allt för att skapa verksamheter som bättre kan möta barns olika förutsättningar och behov.
Vanliga frågor om Fritidskortet
Vad kostar Fritidskortet?
Fritidskortet är helt gratis och finansieras av staten.
Hur ansöker jag om Fritidskortet?
Du ansöker inte om kortet. Ditt barn måste ha fyllt 8 år för att få ta del av Fritidskortet. Du behöver anmäla barnet till en aktivitet och vänta tills du får fakturan. Du kan sedan betala fakturan med Fritidskortet om föreningen eller kulturskolan är ansluten till Fritidskortet.
Vem får Fritidskortet om man är skild?
Det är den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan använda Fritidskortet vid betalning av fritidsaktiviteter.
Hur mycket pengar kan man få?
Om ditt barn uppfyller villkoren får du som förälder 500 kr per år till aktiviteter. Om hushållet för bostadsbidrag utökas stödet till 2 000 kr per år istället.
