Regeringens beslut om nationellt mobilförbud

Under riksmötets öppnande på tisdagen den 9 september presenterade statsminister Ulf Kristersson flera lagförslag som berör minderåriga. I regeringsförklaringen meddelade han att mobilförbud ska införas i både förskola och skola. Sverige ska gå samma väg som Danmark och lagstadga om mobilförbud för elever under hela skoldagen, enligt den utredning som legat till grund för beslutet.

Förbudet, som ska skrivas in i skollagen, kommer att gälla även under raster och på fritids. Regeringen föreslår en obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.

Kristersson motiverade beslutet med att skärmarna tar för stor del av barnens vakna tid, vilket får allvarliga konsekvenser för barnens mående när skärmarna konkurrerar ut studier, fysisk aktivitet, socialt umgänge och sömn. Svenska elever blir mer distraherade av digitala verktyg än genomsnittet i OECD, och en av fyra elever kan inte läsa eller räkna ordentligt.

Ekonomiska satsningar på mobilförbudet

För att genomföra mobilförbudet avsätts betydande resurser. Enligt rapporter kommer 95 miljoner kronor att avsättas i nästa års budget specifikt för att införa mobilförbudet. Detta visar på regeringens seriösa intention att genomföra förändringen på ett strukturerat sätt.

Skolinspektionens granskning avslöjar överraskande resultat

Skolinspektionens omfattande granskning genom oanmälda besök på 60 skolor ger en nyanserad bild av digitalanvändningen i svenska skolor. Resultaten visar att 36 av 60 skolor inte lever upp till lagkraven inom ett eller båda av de områden som granskats.

Men det mest överraskande fyndet var var problemen faktiskt uppstår. Det är inte främst mobiltelefonerna som är problemet. Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen, förklarar: ”Vad som var lite överraskande var att vi kunde se att otillåtet användande inte sker på elevernas mobiler, utan på de digitala verktyg som skolan tillhandahåller, som datorer och surfplattor.”

Denna upptäckt ställer frågor om huruvida ett mobilförbud kommer att lösa de grundläggande problemen med distraktioner i klassrummet. Problemen uppstår särskilt när undervisningen inte är lärarledd, som vid eget arbete, där elever till exempel spelade spel på skolans datorer.

Skolinspektionen säger nej till nationellt mobilförbud

I sitt yttrande över ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet motsätter sig Skolinspektionen regeringens förslag om ett nationellt mobilförbud i svenska skolor och menar att det befintliga regelverket redan fungerar tillräckligt bra. I sitt remissvar argumenterar myndigheten för att lokala beslut av rektorer och huvudmän är mer effektiva än ett övergripande nationellt förbud.

Enligt Skolinspektionen kan förståelse och acceptans hos elever bäst uppnås genom att ta fram regler i samråd med dem, precis som görs idag. Myndigheten ser det som viktigt att ha tillit till professionen och låta de som bäst känner förutsättningarna på den enskilda skolan ta ansvar för hur trygghet och studiero ska skapas.

Skolinspektionen lyfter även fram positiva signaler från sin senaste Skolenkät som visar att studieron faktiskt har förbättrats under 2025 jämfört med 2023. Bland elever i årskurs 5 har andelen som upplever arbetsro ökat med 4 procentenheter, och bland årskurs 8-elever med 2 procentenheter. Detta tyder på att den negativa utvecklingen har avstannat utan behov av ett nationellt mobilförbud.

Myndigheten uttrycker också oro för att ett mobilförbud kan få oönskade konsekvenser. Det finns risk att skolor minskar sitt förebyggande arbete med digital trygghet och felaktigt tror att kränkningar via mobiler inte längre är skolans ansvar. Skolinspektionen understryker att skolan även fortsättningsvis har ansvar att utreda och motverka nätmobbning som har samband med verksamheten, även om mobilerna förvaras under skoldagen.

Framtida utmaningar och möjligheter

När mobilförbud träder i kraft 2026 kommer svenska skolor att behöva navigera flera utmaningar:

Tekniska utmaningar: Hur ska skolorna praktiskt hantera insamling och förvaring av tusentals mobiltelefoner dagligen?

Pedagogiska utmaningar: Hur ska lärare balansera mobilförbudet med behovet av digital kompetens och integrering av digital teknik i undervisningen?

Säkerhetsaspekter: Hur ska föräldrar kunna nå sina barn i nödsituationer när mobilerna är inlåsta?

Utveckling av alternativ: Mobiltelefoner i skolan kan föra med sig en rad problem, till exempel nätmobbning, och att alltid ha mobilen med sig kan göra barn mer utsatta. Mobilförbudet kan vara ett sätt att skydda barn från dessa risker.

Ökat fokus på bidragsfusk

SVT rapporterar att cirka 800 miljoner kronor per år går förlorade på grund av att föräldrar medvetet lämnar felaktiga uppgifter i sina vab-ansökningar. Det vanligaste fusket innebär att föräldrar ansöker om ersättning för vård av barn trots att de samtidigt arbetar och därmed får dubbel ersättning. Tidigare har föräldrar intygat på heder och samvete att de har rätt till ersättning. Från och med 2025 kommer dock Försäkringskassan kunna jämföra vab-ansökningar med arbetstidsuppgifter från arbetsgivare, vilka rapporteras via Skatteverket.

Nya redovisningskrav för arbetsgivare

Lagen ställer också nya krav på arbetsgivarna. Från och med årsskiftet ska arbetsgivare rapportera medarbetares frånvaro som beror på föräldraledighet eller vab till Skatteverket. Uppgifterna ska lämnas varje månad i samband med arbetsgivardeklarationen. Skatteverket vidarebefordrar sedan uppgifterna till Försäkringskassan. Uppgifterna kan sedan använda vid kontroller de utbetalningar som Försäkringskassan gör.

Råd till föräldrar

Föräldrar uppmanas att noga kontrollera sina vab-ansökningar och säkerställa att alla lämnade uppgifter är korrekta. Den nya lagen är ett steg mot en mer rättvis och kontrollerad hantering av vab-ersättning och förväntas bidra till att minska det omfattande fusket inom området. Om du som förälder har frågor om hur dina uppgifter om frånvaro ska redovisas kan du kontakta Skatteverket.